Igår kväll tog ångesten över. Jag är van vid att den är en ständig passagerare och jag lever mitt liv därefter (och njuter av det), men då och då försöker den ta ratten ifrån mig.
Igår kväll var hemsk. Jag kände att jag inte kunde andas, som om mina luftvägar stängdes. Jag kunde inte fokusera på någonting. Mitt huvud snurrade. Jag var modfälld. Jag var irriterad och ville vara ensam. Jag var rädd för att vara ensam. Jag var arg. Jag utkämpade en inre strid och ingen visste. Jag mådde jättebra. Hur hände detta?
Även om det ibland kan verka som att det kommer från ingenstans, så händer inte intensiv ångest bara. Något intensivt med mental hälsa händer inte bara. Vi går inte från att må bra till att ha en kris i ett andetag. Det finns alltid varningstecken.
Jag är vanligtvis ganska bra på att upptäcka dem, men den här gången var jag inte lika medveten. Jag gjorde mig sårbar för Odjuret och igår kväll försökte det ta kontroll. Jag är ganska bra på att stänga ner det där skiten vid det här laget, men igår kväll överraskade det mig. Och det överraskade mig eftersom jag inte var uppmärksam.
Att lägga märke till dessa tidiga varningstecken är så viktigt – att vara medveten om när det går dåligt. Det händer inte över en natt. Det krävs mycket övning och självreflektion för att lägga märke till dem. Ställ dig själv dessa frågor. Fråga någon du litar på – någon som känner dig väl och intimt – vad de lade märke till innan din mentala hälsa började försämras.
Hur känner jag mig när jag känner mig “konstig”? När jag inte mår så bra? Hur kände jag mig precis innan min ångest, depression, bipolära sjukdom, ätstörning, PTSD, missbruk eller vad som än verkligen blev värre förra gången?
Och gör sedan en lista. Skriv ner dem alla. Förvara dem någonstans lätt att hitta och dela med någon du litar på om du känner dig bekväm. Ofta kan de människor som känner och älskar oss väl märka förändringar och mönster hos oss själva snabbare och lättare än vi kan.
Här är min lista:
Tankar om katastrof.
Extra känslosam, känslig eller irriterad.
Upprörd.
Biter på naglarna oftare.
Illamående/gastrit.
Yrsel.
Depersonalisering.
Allmän svaghet.
Känsla av rastlöshet men omotiverad.
Ökad negativitet.
Jag har ägnat år åt att undersöka min ångest och skapa min lista, så bli inte avskräckt om ingenting kommer att tänka på direkt. Skriv bara ner några saker så kommer fler att dyka upp när du fortsätter att undersöka dina psykiska problem. Andra exempel jag har sett inom psykisk hälsa inkluderar:
Att sova för mycket eller inte alls.
Förändring i aptit (äter för mycket eller inte tillräckligt)
Kedjerökning eller ökat substansbruk.
Isolera sig.
Mardrömmar.
Ökade fysiska problem — att bli sjuk oftare, ledvärk, huvudvärk, magproblem etc.
Glömska.
Tidiga varningstecken är ditt sinne sätt att låta dig veta att något är fel. Något står inte helt rätt till. Dessa tecken bör inte ses som en olycksbådande förutsägelse om en annalkande psykisk kris; istället bör de vara en inbjudan att komma närmare dig själv – att sitta ner, vara tyst med dina tankar och din själ och undersöka allt som händer. Får du tillräckligt med sömn? Arbetar du för mycket och försummar du dig själv eller dina nära och kära? Är du bara helt enkelt trött?
För det mesta är varningstecken ditt sinne och din kropp sätt att säga: “Hej! Kommer du ihåg oss? Vi är här. Du sliter ut dig själv, och om du inte slutar kommer vi att sluta för dig.” Varningstecken är dina vänner. De håller dig här, frisk, närvarande och levande.
Så du har en lista över dina tidiga varningstecken. Du känner dig mer insiktsfull. Du känner dig mer medveten om dig själv. Du känner dig i samklang med ditt sinne och din kropp. Så vad gör du när varningstecken börjar dyka upp? När du märker att du biter på naglarna, kedjeröker eller isolerar dig?
Det är här din handlingsplan kommer in i bilden. Din handlingsplan är en lista med konkreta saker du kan göra för att aktivt reagera på dessa varningssignaler. De ska vara verb och de ska vara specifika. Inget vagt eller generaliserat.
Min handlingsplan ser ut ungefär så här:
Prata med min partner om hur jag känner,
Rita i 30 minuter. Läsa i 30 minuter,
Skriva i min dagbok, blogg eller bok i 15 minuter,
Stänga av min telefon i 1 timme,
Sköta växter eller trädgårdsskötsel i 15 minuter, röra vid jorden,
Titta på någon av “Harry Potter”-filmerna,
Kladda glada citat i 30 minuter,
Dricka mycket vatten,
Klappa mina hundar/katter,
Böna i 15 minuter,
Gosa med min son i 30 minuter,
Få mig själv att gråta.
Om jag hade varit mer medveten de senaste dagarna skulle jag ha insett att jag har haft irrationella tankar om min hälsa. Jag skulle ha insett att tanken på att min vän råkade ut för en olycka och dog för att han var sen förmodligen inte var den mest logiska reaktionen. Jag skulle ha märkt att jag gråtit mer än vanligt. Jag skulle ha märkt att mina naglar ser hemska ut, att jag har känt mig illamående mycket på sistone och att jag har tänkt mer negativt om den senaste veckan. Och kanske kunde jag ha hindrat Odjuret från att försöka ta över ratten igår kväll.
Idag är en ny dag, och jag känner mig mer positiv och fridfull. Jag gosade med min son i ytterligare 30 minuter i morse. Jag skriver. Jag ska avsluta boken jag läser just nu. Jag ska plantera några av mina växter och stanna till vid Hobby Lobby för en promenad. Jag ska dricka extra vatten idag. Jag ska älska mina hundar. Vi behöver veta när det går dåligt så att vi kan göra de saker vi vet kommer att gå bättre. Idag är en ny dag. Jag sitter i förarsätet och har full kontroll över ratten.