Jag vet hur hårt ni kämpar. Jag vet att vissa dagar vet man inte om man kommer att gå upp eller om man kommer att klara er igenom dagen. Man vet inte om man kommer att klara er igenom natten eller om ni kommer att klara er igenom natten. Nätterna är värst, eller hur?
Jag vet att ni förmodligen känner att ni misslyckas. Ni kanske känner att ni inte kan hålla fast vid strukturen och kontrollera de värsta delarna av er själva. Er värdighet flödar medan tårarna rinner. Jag vet hur hårt ni kämpar. Ha hopp. Hoppas att ni kan hjälpa er själva. Hoppas att ni kan gå vidare. Låt inte stigmatiseringen av er sjukdom hindra er från att se solen.
Varje dag, bara en gång om dagen, gå ut i solljuset, slut ögonen och andas djupt. Känner ni det? Ni är fortfarande här. Ni lever. Ni har klarat er igenom ännu en dag. Det, min vän, är en enorm prestation. Du fortsätter att kämpa inte för att du är försvagad av din sjukdom, utan för att du är stärkt inuti.
Fira alltid dina framgångar, oavsett hur små du tror att de är. Om du inte tror att du kan åstadkomma vad det än är du behöver åstadkomma idag, förlåt dig själv. Förlåt alltid dig själv. Med varje förlåtelse kommer du att bli starkare, och efter hundratals “jag förlåter dig” kommer du att inse att det inte fanns något att förlåta från första början.
Dina prestationer bör aldrig mätas med dina jämnårigas lackmustest. Fastna inte i dogmatisk normalitet. Du följer inte flödet. Du reser på en annan flod av liv. Men bara för att du inte är i samma båt som massorna betyder det inte att du inte har en destination.
Fira de aspekter som gör dig unik. Vårda dem. Vårda dem så att de växer. Även om du knappt kan se dessa aspekter av dig själv, lovar jag dig att de fortfarande finns där. De behöver bara lite kärlek. När du ser dem växa kommer du att känna det i dina ben.
När du ser dina prestationer bygga på varandra, växa runt omkring dig, kommer du att börja känna lite heder. Kanske lite talang, och förmodligen lite självkärlek.
Den person du är är inte situationen som hotar att ta över ditt liv. Du behöver komma ihåg detta, även om du måste skriva ner det varje dag. Säg det till dig själv när du kämpar med att göra dig i ordning på morgonen. Säg det till dig själv när ditt hjärta rusar vid tanken på att gå ut genom din ytterdörr. Fortsätt bara säga det till dig själv.
Kanalisera den ilskan till beslutsamhet, den sorgen till sorg och den sorgen till kärlek. Kärlek och beslutsamhet. Det är vem du är. Det är en kamp, ??jag vet. Varje dag känns som ditt livs blodiga kamp. Att tänka på framtiden ger för mycket rädsla att möta idag. Så tänk inte på det. Tänk på hur långt du har kommit.
Det faktum att den här situationen inte har gjort anspråk på dig är ett bevis på ditt mod. Du är en mästare. Så hitta det ljuset i ditt liv. Det må vara den minsta ljusglimt, men håll fast vid det. Det kan verka omöjligt idag, men det är det roliga med livet. Det är fullt av otroliga omöjligheter.
Du är bara en av dem. Du är en av de där otroliga berättelserna om styrka, mod och motståndskraft. Även när du inte ens kan komma upp ur sängen är du fortfarande en superhjälte. Kom ihåg det.