“Kärlek och arbete är hörnstenarna i vår mänsklighet.” – Sigmund Freud
Jag har kämpat de senaste 20 åren medan jag arbetat och är för närvarande i en period av återhämtning. Jag har fått hjälp på jobbet, förhandlat fram ersättning och uppgörelser för diskriminerande beteenden och ägnat tid åt att bli medveten om de resurser som finns tillgängliga för mig. Jag har också använt yrkesrehabiliteringstjänster som har betalat min undervisning för att slutföra en magisterexamen i fritidsterapi. Jag är för närvarande i återhämtning och är inte säker på vad mitt nästa arbetsuppdrag blir. Jag är helt för att omfamna psykiskt sjuka på arbetsplatsen och jag skriver för att förhoppningsvis hjälpa dem som kämpar.
Att leva med en psykisk sjukdom kan påverka arbetsprestationerna och kanske hota hållbarheten. Livet är fullt av upp- och nedgångar, och ibland kan en stressig händelse eller situation orsaka dekompensation, även med medicinering och behandling. Under dessa tider kan arbetsrelationer och prestationer äventyras på en mängd olika sätt, som diskuteras nedan. Varje person som kämpar är unik i de utmaningar de möter och har ofta sina egna sätt att anpassa sig och hantera. Vissa individer kan behöva begära anpassningar från sina arbetsgivare. I de flesta fall har en person med funktionsnedsättning rätt till anpassningar medan de arbetar utan onödiga påfrestningar för arbetsgivaren. Många personer som kämpar är inte medvetna om sina rättigheter och arbetsgivarens ansvar gällande anpassningar på arbetsplatsen.
Till exempel, om en arbetsgivare tydligt kan se att en person kämpar eller om den anställde uppger att de kämpar på grund av sin funktionsnedsättning, har de ett ansvar att kontakta och hjälpa till med anpassningsprocessen. Dessutom, om en person med funktionsnedsättning begär anpassningar, har arbetsplatsen ett ansvar att engagera sig i en interaktiv dialog om att implementera anpassningar för att hjälpa personen att bli anställd och framgångsrik i sitt jobb. För att kvalificera sig för anpassningar måste personen med funktionsnedsättning vara kvalificerad för tjänsten och kunna utföra jobbet med eller utan anpassningar, och kommer sannolikt att behöva dokumentation från en vårdgivare.
Att vara medveten om de olika sätt som människor kämpar på kommer förhoppningsvis att öka känsligheten. En psykisk sjukdom manifesterar sig ofta genom en persons beteende, och kollegor och handledare kan felaktigt tillskriva symtom till personlighetsdrag. Detta är inte bara ogiltigförklarande, utan kan också förvärra symtomen genom att ställa orealistiska krav på en individ som kämpar utan egen förskyllan. Kom ihåg att varje person som kämpar är unik och gör sitt bästa med en sjukdom de helst inte vill ha.
Nedan listas några sätt som en person med psykisk sjukdom kan ha problem med att arbeta. Dessa är bara några exempel och är inte uttömmande.
Arbetsdeltagande:
Symtomen på en psykisk sjukdom är ofta tillräckligt allvarliga för att få en individ att försöka stanna hemma i sängen hela dagen. Dessa symtom kan variera från extrem trötthet, gråtmildhet, ångest och till och med overklighetskänslor. Det är svårt att vara helt närvarande när man inte kan fokusera och känna sig som en del av sin omgivning. Deltagandet kan också påverkas eftersom en episod ofta kan förvärra andra sjukdomar som en individ kämpar med, såsom migrän och IBS. Ofta kan en episod orsaka sömnlöshet eller överdriven sömnighet, vilka båda kan påverka immunförsvaret. Människor som inte kämpar underskattar ofta svårighetsgraden av en episod och de många symtom som kan leda till att en individ är frånvarande.
Arbetsproduktivitet:
Misstag kan göras eller arbete kan inte slutföras på grund av minskad förmåga att koncentrera sig och uppmärksamma lämpliga stimuli.
Arbetsrelationer:
Många symtom kan orsaka ansträngda relationer på arbetsplatsen. Humörstörningar, borderline personlighetsstörning och ADHD kan ibland orsaka impulsivitet som kan leda till att någon slänger ur sig något som kanske är olämpligt. När någon har episodisk sjukdom kan deras uppfattningar vara otydliga, vilket kan leda till missförstånd som leder till konflikter. Ofta, eftersom kollegor är omedvetna om sjukdomen på grund av bristande förklaring, tillskrivs dessa symtom felaktigt någons personlighet snarare än att de tillskrivs en sjukdom.
Även när människor känner till sjukdomen är stigmatiseringen så utbredd och sjukdomarna är så missförstådda att människor utvecklar en negativ syn på personen som kämpar. Detta alienerar bara personen ytterligare och leder ofta till återfall eller fortsatta symtom. Människor som kämpar är ofta medvetna om att de kämpar, och handlingen att dölja sina symtom av rädsla för att inte bli accepterade och omfamnade är ytterligare en anledning till att symtomen eskalerar. Interpersonell konflikt på jobbet eller hemma kan vara en utlösande faktor för en episod. Att vara i en ovälkommen, fientlig arbetsmiljö är verkligen ohälsosamt för någon som kämpar med en psykisk sjukdom.
Att avslöja sjukdom:
Många väljer att inte avslöja för en arbetsgivare att de kämpar med en psykisk sjukdom på grund av förekomsten av stigma och bristande medvetenhet. De flesta sökande kommer nu att fråga om du kan göra jobbet med eller utan anpassningar och om du för närvarande begär dem. Många som kämpar fortsätter att göra det privat, särskilt om jobbet ännu inte har anställts, eftersom de är rädda för att de inte kommer att erbjudas jobbet. Deras resonemang kan vara att de känner att de kan hantera det och vill utveckla en relation och lära sig kulturen innan de känner sig tillräckligt trygga. Att avslöja information kan dock vara svårt i vissa miljöer; när privat information väl har avslöjats finns det inget sätt att dra tillbaka den, och människor är ofta inte känsliga eller medvetna om de problem som psykisk ohälsa medför.
Bortsett från allt detta finns det många människor där ute som framgångsrikt får anpassningar och känner sig bekväma med sin omgivning. Många fler har avslöjat och känt sig diskriminerade och förlorat sina jobb. Under en allvarlig episod kan det vara bäst att avslöja och begära anpassningar för att rädda ditt jobb. Om en arbetsgivare i det här fallet vägrar att arbeta med dig medan du har en anpassning på bordet, har du inflytande. Equal Employment Opportunity Commission är den myndighet som kommer att acceptera och utreda anklagelser om diskriminering och eventuellt medla i en förlikning eller tillhandahålla ett brev om “rätt att stämma” för att få en advokat.
Arbetsmiljö:
En annan faktor att beakta för en person med psykisk sjukdom är om deras funktionsnedsättning är förenlig med miljön. Till exempel, i den nordvästra delen av landet kan mörka miljöer med lite eller inget solljus under de långa vintrarna verkligen tömma någon med depression. Ett bullrigt kontor med bås som möjliggör flera avbrott under dagen kan vara svårt för någon med ADHD. Om en person har svårt att prestera bra på grund av miljön kan det finnas en möjlighet att hitta ett kontor som är närmare solljus eller borta från distraktioner, så länge det inte är en otillbörlig belastning för arbetsgivaren.
Förmåner/Betald ledighet:
Eftersom ledighet ofta är oförutsägbar både i frekvens och längd kan det vara en klok idé att lära sig om policyer och förmåner gällande betald ledighet. Att hitta ett företag med fler förmåner, även om lönen är lägre, kan vara bättre än att försöka hitta ett jobb som inte är hållbart medan du kämpar med en sjukdom.
Det finns två användbara resurser för att navigera anpassningsprocessen. Equal Employment Opportunity Commission (EEOC) kan svara på frågor om dina rättigheter och arbetsplatsens ansvar när det gäller att få arbetsplatsanpassningar. Job Adjustments Network (JAN) är en annan utmärkt resurs som ger specifika exempel på arbetsplatsanpassningar för personer med funktionsnedsättning.
Många personer med psykisk sjukdom påverkas inte på jobbet, eller så är deras sjukdom sällsynt och inte tillräckligt allvarlig för att kräva anpassningar medan de arbetar. Men för dem som kämpar kan dessa två resurser vara ovärderliga verktyg för att navigera anpassningsprocessen. Du kan också kontakta yrkesinriktade rehabiliteringstjänster, en statligt finansierad tjänst som hjälper personer med funktionsnedsättning att lyckas på jobbet. De erbjuder ofta utbildning, finansiering för skolgång och kan hjälpa till med anpassningsprocessen.
Det finns många resurser där ute…